onsdag 1 maj 2013

Fy fan vad obehagligt

Skulle ta en dusch och bestämde mig för att byta tejpen som ska hålla ihop huden i såret samtidigt. Överdriver inte om jag säger att det var runt 100 plåsterbitar som skulle tas bort så det tog ett jävla tag...

Ca halvvägs började jag må lite halvrisigt, och sista decimetern eller så var jag rent spyfärdig. Satt på toastolen och kände mig svimfärdig, och hela rummet snurrade. SJUKT obehagligt, och rätt skumt! Det var inte så att jag tyckte att det var obehagligt att pilla med såret, så jag gissar att det var kroppen som satte in något slags försvar när jag rotade runt i operationssåret.

Det sjukaste av allt var ju dock att jag hela tiden tänkte att det var väl jävla typiskt att jag lämnade mobilen i köket, jag behövde ju messa Frodis! Inte för att hon skulle göra något åt saken, utan mer för att upplysa...Och inte vågade jag resa mig för att hämta telefonen, för då hade jag tuppat av for sure.

Men ska man vara lite seriös så är det i såna här stunder som man inser hur sårbar man egentligen är som singel. Visst kan jag ringa en vän om det händer något, men för det första har dom ju familj och barn och kan inte störta iväg hur som helst, och för det andra tar dom sig inte in i lägenheten, så det är kört oavsett.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar