torsdag 19 april 2012

Men jag glömde ju!!

Jag blev så engagerad i semesterbilderna och halvnakna pojkar av olika nationaliteter att jag glömde bort att uppdatera om en JÄTTESTOR personlig vinst!

Om ni hoppar tillbaka några sidor så skrev jag om att jag orkat jogga nästan (!) 700 meter och att det var en jättestor vinst för mig eftersom jag bara orkat max 500 tidigare, jättebra och allt sånt. Dagen efter det tänkte jag att om jag orkar nästan 700 meter och fortfarande har ork kvar så borde det ju inte vara HELT omöjligt att klara 300 meter till, dvs 1 km. "Hur jävla svårt ska det vara" tänkte jag och drog till skogs.

Jag joggade. På 5 minuter hade jag kommit strax över 600 meter och jag hade ork kvar så jag fortsatte. Nästa gång runkeeperdamen hojtade (det gör hon var femte minut) så hade jag kommit strax ÖVER 1 km,och hade fortfarande ork kvar, så jag fortsatte! När jag var klar hade jag joggat strax över 2 km! Hej bara! Jag hade iofs gått upp för tre st halva uppförsbackar. Det handlar kanske om 15-20 meter, och det räckte för att jag skulle återhämta mig så pass att jag kunde jogga vidare.

Man går ut för att orka jogga 300 meter extra, och kommer TVÅ KILOMETER! Magiskt. Älskade min kropp just då.

Nu måste jag ju dock erkänna att det bara är i skogen jag kan jogga så långt i sträck. Försökte upprepa bedriften på asfalt och herrejävlar vad ont jag fick i benen! Jag haltade mig igenom 2 km, med typ 700 pauser för att vila benen...

Men så länge jag håller mig i skogen går det bra. Idag kohandlade jag med mig själv om sträckan jag skulle jogga... Jag brukar ta elljusspårets 2.5-kilometerssträcka, och ha ambitionen att ta den TVÅ varv för att få ihop fler steg på stegräknaren och fler kilometer under löparskorna. Dock är jag alltid helt DÖD efter 2.5, så jag ger helt enkelt upp. Nu har jag kört den rundan några ggr, och idag tänkte jag att jag kommer ju ALDRIG utvecklas till att orka mer, om jag inte ens försöker. "Men jag oooorkar inte" gnällde jag. Resonerade med mig själv och sa att jag MÅSTE. "Men jag oooorkar inte" gnällde jag. Då kom jag fram till kompromissen att jag skulle ta 2.5 plus en "skvätt". När man går spåret kan man antingen hålla höger och gå runt hela, eller ta vänster och komma tillbaka till starten, den lilla tarmen är ca 1 km bara och tydligen tyckte jag att 1 km extra är bättre än 2.5, så jag enades med mig själv om att jag skulle ta 2.5'an plus "tarmen", och det gjorde jag! Jag var döende efteråt, men jag gjorde det! Många små pauser, och en längre när jag helt enkelt stannade och pausade runkeeper, men ändå!

3.5 km nästan (3.3 typ), nu är det inte så JÄVLA långt kvar innan jag orkar mina 6 km! Det faktum att jag bara orkar 500 meter på asfalt, och att loppet går på just asfalt, behöver vi ju inte tala så högt om!

2 kommentarer: